Jordärtsskockan är en nära släkting till solrosen och kommer ursprungligen från Nordamerika. Den kom till Europa på 1600-talet och till Sverige 1640.
Till skillnad från solrosen är jordärtsskockan flerårig och den har underjordiska utlöpare som i spetsarna utvecklar oregelbundet formade knölar. Det är dessa underjordiska knölar man använder. Plantan växer varje år till 2-3 meters höjd, har kraftiga stjälkar, smalare blad än solrosen och en något mindre blomkorg. Jordärtsskockan är mycket härdig och kan utan vidare odlas upp till zon 7, även om blomman sällan hinner utvecklas där.
Jordärtsskockan har tendens till att sprida sig lätt, varför man rekommenderar att gallra beståndet efter hand, så att storleken på skockorna bibehålls.
Skockorna kan planteras så fort som jorden är fri från tjäle.
1 kg utsäde ger mellan 10-15 kg i skörd redan första året.
